Riddarromanernas drottning

För 700 år sedan dog drottning Eufemia av Norge och i Oslo hedras hon med en ny paradgata som kommer att konkurrera i pampighet med Karl Johan. I Sverige är hon märkligt bortglömd, trots att hon är den första att låta översätta en roman till svenska. - Hon hade sannolikt vuxit upp med riddarlitteraturen i sitt barndomshem i Tyskland och ville sprida litteraturtraditionen vidare till Norden, berättar Sofia Lodén, som forskar om de så kallade Eufemiavisorna. De tre Eufemiavisorna är ömsom höviska kärleksäventyr och ömsom snuskiga berättelser, men sammantaget ger de en bra bild av hur den medeltida mannen och kvinnan förväntades bete sig, berättar medeltidshistorikern Olle Ferm. I Vetenskapsradion Historia presenterar också norske medeltidsexperten Björn Bandlien de preliminära resultaten av den vetenskapliga analys av Eufemias kvarlevor som sedan en vecka tillbaka utförs i Oslo. Dessutom uppmärksammas en ny bok om Sveriges viktigaste könspolitiska texter sedan Carl Jonas Love Almqvists dagar. - Många har hört talas om Gudrun Schymans Talibantal och Eva Mobergs skrift om hemmafruar, men vad de egentligen sa och skrev är de få som har koll på, menar Klara Arnberg och Fia Sundevall, två av redaktörerna bakom boken Könspolitiska nyckeltexter. Programledare är Tobias Svanelid.